Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Nöden är uppfinningarnas moder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ristade han med en hvass sten ett streck för hvarje
dag, som han hade uppehållit sig på ön. I det
andra ämnade han rista ett för hvar vecka, i det
tredje ett för hvar månad och i det Qärde ett
streck för hvart år, som gick. Men af innersta
hjärta bad han, att han aldrig skulle behöfva det
fjärde trädet för sin almanacka.
Medan han höll på härmed, föll det honom in,
att månaderna icke äro lika långa. Men hur många
dagar hade då hvarje månad? Han funderade
länge härpå. Slutligen kom han ihåg en lek, som
han lärt i sin barndom. Han knöt vänstra
handen, pekade på de fyra knogarna och de tre
fördjupningarna dem emellan och räknade därvid i
ordning upp månadernas namn: första knogen
januari, första fördjupningen februari, andra knogen
mars, andra fördjupningen april, tredje knogen
maj, tredje fördjupningen juni, fjärde knogen juli,
första knogen augusti, första fördjupningen
september, andra knogen oktober, andra fördjupningen
november, tredje knogen december. Nu ville
han minnas, att hvarje månad, som föll på en
knoge, skulle ha 31 dagar, och att hvarje månad,
som föll på en fördjupning, skulle ha 30 dagar
utom februari, som skulle ha bara 28. Alltså:
januari 31, februari 28, mars 31, april 30, maj 31, juni
30, juli 31, augusti också 31, september 30, oktober
31, november 30, december 31.
— Bara jag nu inte ändå misstar mig, tänkte
Robinson, ty om jag det gör, så blir ju min
almanacka alldeles på tok. Bestämdt var det något
annat sätt, jag fick lära mig i skolan. Jo, nu minns
jag. , Så här var det:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
