Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Laman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sprang han i största hast och gömde sig bakom
ett stort träd. Därifrån såg han en hel flock djur
närma sig och trafva rakt förbi honom. Farliga
tycktes de emellertid icke vara. De sågo ut nästan
som hjortar, men halsen var längre, och hufvudet
liknade fårets. Det var ett slags idisslare, som
kallas fårkamel eller lama. Dess egentliga
hemland är Peru i Sydamerika, och redan för många
århundraden sedan hade folket där lärt sig att
tämja den och använda den som lastdjur samt
att göra sig kläder af dess skinn.
Men Robinson visste icke, hvad slags djur det
var. De sågo emellertid fredliga ut, och han fick
lust att försöka fälla ett af dem för att sålunda
skaffa sig ett stycke kött — något, som han ieke
smakat på länge. Han hoppades, att något af
djuren skulle komma honom så n^ra, att han
kunde träffa det med sin yxa.
Så skedde ock. Lama-djuren, som säkerligen
aldrig mött en fiende, gingo utan aning om någon
fara tätt förbi Robinson för att dricka ur bäcken.
Robinson afvaktade ett gynnsamt ögonblick, och
då en unge kom honom nära, svingade han sin
yxa med sådan fart mot djuret, att det
ögonblickligen störtade dödt till jorden.
Först när Robinson såg det dräpta djuret vid
sina fotter, föll det honom in, att han hvarken
hade gryta eller panna att koka eller steka köttet
uti. Han hade ju ej ens någon eld. Hvad skulle
han då med köttet? Nå, kanske han sedan
kunde hitta på råd. Han åt sina kokosnötter,
kastade så den döda lama-ungen öfver axeln och gick
hemåt.
Under hemvägen gjorde han ännu ett fynd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
