Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 23. Längtan till hafvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sedan han i gryningen stigit upp, gick han ner
till bäcken och tvättade grundligt hufvud, händer
och fötter. Därefter steg han upp på berget
ofvan-för grottan, bad sin morgonbön och skådade ut
öfver hafvets yta för att möjligen upptäcka något
fartyg. Så skötte han sina lamadjur och mjölkade
dem samt åt frukost. Detta tog ungefär en timme,
ty hans hjord hade vuxit betydligt.
Så begaf han sig till trädet och högg därpå.
Under tiden betade hans hjord rundt omkring i
gräset. Vid tiotiden måste han vanligen sluta med
huggningen, emedan solen då stigit så högt och
brände så hett, att han ej kunde uthärda den.
Han vandrade då ner till sjön och sökte efter
ostron, och på samma gång tog han sig ett bad.
Efter en timmes förlopp var han åter hemma.
Nu mjölkade han för andra gången sina
lamadjur, såg om sitt mjölkförråd och spisade middag,
hvarefter han lade sig en stund i grottan eller i
skuggan af den planterade häcken. Då voro
papegojan och hans andra husdjur hos honom, och han
lekte med dem som ett barn med sina dockor,
skrattade och pratade med dem utan att tänka på,
att de ej förstodo hans tal.
Papegojan kallade han Pål och kände sig så
lycklig och glad, när hon ibland tillfälligtvis kunde
eftersäga ett par ord, som det var någon mening i.
Ett ögonblick kunde han då glömma allt omkring
sig och inbilla sig, att han var i sitt hemland och
hörde sitt modersmål. Men snart var drömmen
slut, och han suckade vemodigt: »Stackars
Ro-binson!»
Vid tvåtiden grep han åter sin yxa och
vandrade till det stora trädet, där han oförtrutet ar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
