Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 67. En krigslist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
genast på ögonblicket träda fram och öfverlämna
edra vapen åt förste styrmannen, skola ni alla
blifva benådade till lifvet utom Atkins, som
anstiftat myteriet.
— Nåd, kapten! hördes en jämrande stämma.
Alla hörde, att det var Atkins.
— Nej, svarade kaptenen strängt.
— Det var inte jag, som var hufvudman för
upproret!
— Jo, det var Atkins, som lockade oss, hördes
flera röster.
— Det är han, som kokat ihop den här
soppan! sade en annan.
— Nåd, nåd för Guds skull! Var barmhärtig,
kapten! tiggde Atkins. De andra ha inte varit
bättre än jag. De ville själfva.
— Nå! Jag skall be ståthållaren skänka dig
lifvet, men jag vågar ingalunda lofva dig, att han
gör det! sade kaptenen slutligen. Men raska på
nu och hit med vapnen! Alla de landstigna äro
gripna.
Det dröjde inte länge, innan de lämnat vapnen
ifrån sig. Kaptenen och Robinson stego fram, så
att matroserna kunde se dem. Robinson togo de
för en af ståthållarens officerare.
Vid det förhör, som kaptenen genast höll med
de nya fångarne, fann han, att också ett par af
dessa voro ganska hyggliga, så att han trodde sig
kunna lita på dem för framtiden. De fingo stanna
kvar, men de andra fängslades och fördes till
källaren, där förut deras kamrater sutto inspärrade.
Fredag gick i spetsen, och de båda styrmännen
öfvervakade fångarne. De fem benådade fördes af
kaptenen och Robinson till fästningen.
8e
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
