Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Sökande efter sött vatten, och jagt på Lejon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tidigt för ankar vid en liten, temligen hög landttnnga,
för att afVakta flodens ankomst och derigenom komma
landet närmare.
Xury, som tycktes ha ett vaksammare öga än jag,
ropade mig sagta och sade: “det är rådligast, att vi
af-lägsna oss från stranden. Se bara det odjuret der borta,
som ligger utsträckt vid foten af kullen och tyckes sotva.“
Jag kastade blicken till det utpekade stället ooh
såg äfven i sanning ett odjur, ty det var ett stort lejon
som lägrat sig på sluttningen #f stranden, i skuggan af
en stor klippa, hvilken liksom hängde ötver dess hufvud.
Xury, sade jag, gå i land och döda odjuret!
Förskräckt svarade han: Jag döda det? det skulle ju sluka
mig i ett enda tag!
Jag bad honom icke mera derom, utan befallde
honom endast hålla sig stilla, tog vårt gröfeta gevär,
laddade det med en dugtig portion krut och två stora
kulor, hvarefter jag lade det på marken; härpå laddade
jag en annan bössa med tvenne rännkulor, och slutligen
det tredje, ty vi hade så många, med några mindre
kulor eller såkallade snärpor.
Jag sigtade nu med det första på lejonets hufvud;
men det hade lagt sig med ena tassen öfver nosen, till
föjje hvaraf kulorna endast träffade benet, hvilket de
krossade.
Djuret for i förstone opp under ett doft brummande;
men då det kände benet vara krossadt, störtade det till
marken, reste sig derefter på tre ben och upphof det
mest fasliga rytande
Jag blef något öfverraskad, att icke ha träffat det
i hufvudet, men fattade genast den andra bössan och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
