Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. Geten och hennes unge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öde varit, om icke genom en lycklig tillfällighet, som
icke inträffar en gäng bland hundra, skeppet lossnat
frän den sandbank, der det först fastnat, och blifvit
ka-stadt så nära kusten, att jag fått tillfälle att rädda det
mesta? Ja, huru förfärligt hade ioke dä mitt öde varit,
om jag nödgats lefva i det hjelplösa tillstånd, i hvilket
jag befann mig, dä jag uppkastades på stranden,
beröf-vad lifvets oumbäriigaste behof, och utan alla utvägar,
att kunna förskaffa mig dem!
*Hvad skulle jag ha tagit mig till*, utropade jag
nu, “utan bössa, utan ammunition och utan verktyg till
mitt arbete, för att förskada mig en mängd nyttiga
saker; utan kläder, utan säng, utan tält, utan ett tak
öfver hufvudet!*
Detta allt hade jag i öfverflöd ooh var deijemte på
god väg att sjeif kunna förse mig med ytterligare
munförråd, ja, att till ooh med kunna undvara min bössa,
när min ammunition en gång tog slut.
Jag var således temmeligen säker, att under min
hela återstående lifstid vara fredad från bekymmpr för*
mitt lifsuppehälle, ooh derförutaa hade jag redan från
böljan varit betänkt på, att på förhand möta alla till-’
fälliga händelser, som kunde ^nträfEa, icke allenast efter
förbrukningen af mina första förråd, utan äfven under
ett möjligen inträffande sjuklighetstillstånd.
Jag tillstår för öfrigt, att jag icke hade tänkt pä,
att min ammunition kunde taga slut i ett ögonblick, jag1
menar nämligen, i fall blixten hade antändt den; men
derföre förskräckte mig äfven denna tanke så mycket
mera under första åskvädret.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
