- Project Runeberg -  Den verklige Robinson Crusoe's lefverne och äfventyr, samt tjuguåttaåriga vistande på en obebodd ö /
108

(1871) [MARC] Author: Daniel Defoe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tre timmar, hyarefter det småningom aftog. Efter ännu
trenne timmar rar allt åter lugnt och ett stridt regn föll.

Jag låg ännu utsträckt på marken, tillintetgjord af
förskräckelse och oro, men kom slutligen på den tanken, att
orkanen jemte regnet yoro fö\jder af jordbäfningen; denna
måste således vara förbi, hvarföre jag alltförväl kunde
återvända till grottan. Denna tanke liftade på nytt
mina slocknade lifsandar, och dertill påskyndad af
regnet, dröjde det icke länge, förr än jag satt under mitt
tält. Stormen skakade likväl tältet till den grad, att
jag fruktade det skulle omstörta, hyarföre jag såg mig
tvungen gå in i grottan, ehuru jag ännu darrade af
ångest vid tanken, att den Ttunde rasa in öfrer mig.

Det häftiga regnet gaf anledning till ett nytt arbete
för mig, eller anläggningen af en ränna midt igenom
min fästningsvall, emedan jag annars skulle ha blifnt
öfversvämmad af vattnet.

Sedan jag dröjt någon tid i grottan, utan att
för-spöija nya stötar, blef jag något lättare om hjertat, och
för att stärka min kropp, som var i stort behof deraf,
tog jag mig en klunk rom; till mer ansåg jag mig
icke ha råd, ty jag hushållade högst sparsamt dermed,
väl vetande, att när den en gång var utdrucken, skulle
jag ej vara i stånd att förskaffa mig något nytt förråd.

Regnet fortfor hela natten och den derpå födande
dagen, hvarigenom jag hindrades från att gå ut. Sedan
mitt sinne blifvit lugnare, böljade jag öfrerlägga, hvad
parti jag för framtiden skulle taga.

Emedan ön var utsatt för jordbäfrdngar, trodde jag
mig icke längre böra bo i en håla, utan tänka på
uppbyggandet af en hydda på en öppen plats, hvilken jag,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:36:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ddrobinson/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free