Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tända fall-luckan, och säg derefter tydligt spår efter
getterna.
Slutligen iordningsatte jag en afton trenne
fallgropar, hyilka jag likväl morgonen derpå fann tomma, ehuru
lockmaten äfven nu var uppäten. Man behöfde i
sanning godt tålamod, för att icke härvid förlora det.
Icke dessmindre inrättade jag nu mina fällor efter
en annan method; men för att icke trötta mina läsare
genom en omständlig beskrifning på dylika specialiteter,
omnämner jag här endast i korthet, att jag en morgon
vid undersökningen af mina gropar, fann uti den ena
af dem en gammal, ofantligt stor bock, ooh i den andra
trenne unga getter, hvaraf en hane och två honor.
Jag visste icke, huru jag skulle bära mig åt med
den gamla bocken, ty han var så bångstyrig, att jag
ieke vågade mig ner i gropen till honom, ehuru jag
gema velat hemföra honom lefvande. Efter mycket
bråk drog jag likväl slutligen upp honom ur gropen,
men då slet han sig lös och flydde till skogs, liksom
vansinnig af förskräckelse.
Jag visste då ännu icke, att man kunde tämja till
och med ett lejon genom hunger. Hade jag qvarlemnat
bocken i gropen under tre till fyra dagar, och derefter
gifvit honom litet kom och vatten, skulle han ha blifvit
spak och tam som en killing, ty dessa djur äro särdeles
förståndiga och läraktiga, när man rätt behandlar dem.
Emellertid lät jag honom springa sin kos, ty då visste
jag ej bättre.
Derefter tog jag upp en i sender af de tre ungame
och band dem tillsammans vid ett snöre, hvarefter jag
utan särdeles svårighet ledde dem hem till mig. I böljan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
