- Project Runeberg -  Den verklige Robinson Crusoe's lefverne och äfventyr, samt tjuguåttaåriga vistande på en obebodd ö /
246

(1871) [MARC] Author: Daniel Defoe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

likväl dessa af yida sämre beskaffenhet än dem mast
fabricerar i England. Slutligen fann jag äfven omkring
femtio piastrar i realer. Denna koffert hade således
troligen tillhört en af matroseme, som voro fattigare
än ägaren till den förra, hyilken förmodligen varit en
officer.

Jag har emellertid penningame till min nya h&La
och förvarade dem der, tillika med de piastrar, jag
hittade om bord på värt fartyg. Det var, som sagdt, skada
att jag icke kunde åtkomma de ägodelar, som
fun-nos i den skadade delen af fartyget, ty jag är
öfVerty-gad, att jag med de deri befintliga penningarna kunnat
flere gånger lasta min pirog; och hade jag lyckats
undkomma och fly till England, skulle jag med all
säkerhet kunnat qvarlemna skatten i hålan, till dess jag
funnit tillfälle, att komma tillbaka och hämta den.

Sedan jag fört allt till ort och ställe, återvände jag
till pirogen. Roende längs utåt kusten, förde jag den
till dess vanliga hamn och ilade derefter till min boning,
der jag fann allt i den bästa ordning. Jag lefde nu
äter på mitt vanliga vis och skötte mina husliga
angelägenheter med flit. En tid . bortåt förflöto mina dagar
i allsköns lugn, utom det att jag var försigtigare än
någonsin, och gjorde täta runder, hvaremellan jag icke
lemnade min boning. När jag emellertid gick ut, ställde
jag alltid mina steg åt östra delen af ön, dit, som jag^
var nära nog öfrertygad, vildame icke kommo, och der
jag icke behöfde iakttaga s& många försigtighetsmått.

Under sådana förhållanden framlefde jag nära tvenne
år; men mitt olyckliga hufvud, som tycktes vara till,
endast för att störta min kropp i elände, umgicks un-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:36:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ddrobinson/0262.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free