Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
åt oss. Efter att sjelf ka ätit af köttet, gaf jag ett
stycke åt Fredag, som förklarade sin stora belåtenhet
med det
Han förvånades likväl mycket, när han såg mig äta
salt till köttet, och förklarade mig genom tecken, att
salt alldeles icke lät äta sig. Sedan han likväl på min
tillsägelse smakat derpå, tycktes han må illa, ty han
kräktes oupphörligt upp det och sköljde sig för hvaqe
gång med vatten i munnen.
Nu åt jag ett stycke kött utan salt, hvilket jag
Ipräktes upp lika så hastigt som han; detta ändrade
likväl icke hans åsigt, och han kunde aldrig rätt vänja
sig, att salta sin soppa eller sitt kött, ehuru han lång
tid derefter gjorde åtskilliga försök dermed.
Dagen derefter beslöt jag låta honom smaka på
getkött, till hvilket ändamål jag hängde ett stycke kött
på ett snöre framför elden, som jag ofta sett göras i
England.
Fredag tycktes vara förtjust öfver min uppfinning,
och sedan han smakat på min anrättning, gaf han sig
all upptänklig möda, att visa mig, hur förträfflig han
funnit den. Jag förstod honom äfven, och han slutade
med, att högtidligt lofva mig, att aldrig mer äta
men-niskokött.
Följande dagen lät jag honom krossa och sigta
span-mål, på det redan af mig omnämnda viset. Han
förrättade detta arbete, inom kort, lika så väl som jag
etjelf, i synnerhet sedan han inhemtat ändamålet dermed
och funnit, att man deraf tillverkade bröd; ty jag lärde
honom derefter, att knåda en deg och grädda den på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
