Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
39
”Det nyss tillsatt fulla segel, sir.”
”Ja, derom är intet tvifvel mer; jag vill gå ned till
lorden — håll henne vid jemn kurs.”
Stewart gick derpå ned för att underrätta lord B. om
händelsen. Icke allenast denne, utan de lleste af herrarne
kommo på däck; likaså gjorde kort derefter fruntimren,
hvilka erhållit underrättelsen af lorden, som talade till dem
genom kajut-dörren.
Men smugglaren hade mer vind än bevakningskuttern
och ökade sitt afstånd.
”Om vi skulle vända nu, mylord,” anmärkte Stewart,
”hon är just midtemot oss vid land, och vi kunde hindra
henne att slippa undan.”
”Vänd,” blef den förres svar, ”vi måste göra vår pligt
och skydda lagarna.”
”Bet är inte vackert, pappa,” invände Cecilia Ossulton,
"vi ha ingen tvist med smygliandlarne; jag är viss om att
damerna tänka lika med mig, ty de skaffa oss ju rätt
vackra saker.”
”Min fröken”, anmärkte hennes faster, ”det anstår icke
er, att yttra er mening.”
Jakten vände öfver stag, och med dess snabba fart
hade smyghandlaren föga utsigt att undkomma; men att
efterjaga är ett — att uppbringa ett annat.
”Låt oss ge henne ett skott,” sade lord B., ”det torde
skrämma henne, och hon vågar icke att genomskära
vår kurs.”
Kanonen blef laddad, och då afståndet från smuggla-
ren icke var mer än en knapp Eng. mil, sändes kulan blott
en fjerdedel från sitt mål.
Herrarne, ej mindre än lord B., voro lika upprymde
af ifvern att förfölja; men vinden bortdog, och till slut blef
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
