Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96 ÅTTONDE KAPITLET
»För fan, för fan!» mumlade d’Artagnan, »allt det där
är inte mycket upplysande! Genom vem har ni fått veta,
att er hustru blivit bortförd?»
»Genom herr de La Porte.»
»Har han givit er några detaljer?»
»Han kände inte till några.»
»Ock ni har inte fått veta något från annat håll?»
»Jo, visserligen, jag har fått...»
»Vad då?»
»Men jag vet inte om jag inte begår en stor oförsiktig-
het...»
»Är ni nu där igen! Men jag vill fästa er uppmärk-
samhet på, att den här gången är det väl sent att dra er
tillbaka.»
»Jag tvekar heller inte, Guds död!» utropade mannen
och svor för att morska upp sig. »Dessutom, så sant jag
heter Bonacieux...»
»Ni heter Bonacieux?» avbröt d’Artagnan.
»Ja, det är mitt namn.»
»Så sant jag heter Bonacieux... sa” ni. Förlåt att jag
avbröt er, men jag tyckte att det där namnet inte var
mig alldeles främmande.»
»Det är möjligt, herr d’Artagnan —— jag är er husvärd.»»
»Åh», utbrast d’Artagnan, i det han reste sig till hälften
och hälsade, »ni är min husvärd?»
»Ja, herr d’Artagnan, det är jag. Och som det nu är
tre månader ni bott hos mig och ni, förmodligen upptagen
av edra viktiga sysselsättningar, glömt att betala er hyra,
men jag inte ansatt er på minsta sätt, så tänkte jag att ni
möjligen skulle hålla mig räkning för min grannlagenhet.»
»För allt i världen, min bästa herr Bonacieux», svarade
d’Artagnan, »var övertygad om att jag är mycket tack-
sam för ett sådant handlingssätt, och kan jag på något sätt
vara er till nytta...»
Jag tror er, herr d’Artagnan, jag tror er! Och som
jag ämnade säga nyss, så sant jag heter Bonacieux, hyser
jag fullt förtroende för er!»
»Fortsätt då vad ni nyss började säga mig.»
Herr Bonacieux tog upp ett papper ur fickan och räckte
d’Artagnan det.
»Ett brev!» utbrast den unga mannen.
»Ja, som jag fått i dag på morgonen.»
D’Artagnan öppnade det, och som det började skymma
på, gick han fram till fönstret. Bonacieux följde honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
