Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98 ÅTTONDE KAPITLET
»Nere på gatan, mittemot edra fönster, i portöppningen
där, en karl insvept i en kappa...»
Det är han!» skreko samtidigt d’Artagnan och Bona-
cieux, i det båda på en gång kände igen sin man.
»Åh, den här gången», skrek d’Artagnan och rusade efter
sin värja, »»skall han inte undkomma mig!»
Och dragande värjan ur skidan störtade han ut ur rum-
met.
I trappan mötte han Athos och Porthos, som kommo på
besök. De drogo sig åt sidan, och PArtagnan sköt som en
pil mellan dem.
»Vad nu då? Vart springer du så där?» ropade på en
gång de båda musketörerna.
»Mannen från Meung!» svarade d’Artagnan och för-
svann.
D’Artagnan hade mer än en gång för sina vänner talat
om sitt äventyr med den okände och även beskrivit den
vackra resande damen, åt vilken denna man vågat anför-
tro en så viktig beskickning.
Athos” åsikt var, att d’Artagnan tappat sitt brev under
tumultet. En ädling —— och efter det porträtt SArtagnan
givit av den okände, kunde det endast vara en sådan ——
borde i hans tanke vara ur stånd till den lågheten att stjäla
ett brev.
Porthos hade i allt detta endast sett ett vanligt kärleks-
möte, givet av en dam åt en kavaljer eller tvärtom, och
som d’Artagnan och hans gula häst kommit och stört.
Aramis hade förklarat, att det var en av dessa hem-
lighetsfulla saker, som man gjorde bäst i att icke söka ut-
forska.
Av de få ord, som undfallit SArtagnan, förstodo de så-
ledes vad det var fråga om, och i den tanken att, sedan
han antingen hunnit upp eller förlorat sin man ur sikte,
d’Artagnan alltid till sist skulle komma hem, gingo de upp.
När de kommo in i d’Artagnans rum, var det tomt;
värden, rädd för följderna av den sammandrabbning, som
utan tvivel skulle äga rum mellan den unga mannen och
den okände, hade, i enlighet med den skildring han själv
gjort av sin karaktär, funnit det klokast att laga sig undan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
