Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PÅ JAKT EFTER UTRUSTNING 101
och jag kommer att bli förskräckligt upptagen av min ut-
rustning, Dessutom måste jag göra en resa hem till min
familj, djupt inne i Bretagne, för att skaffa mig den nöd-
vändiga summan för min avfärd till kriget.»
Porthos iakttog hos sin följeslagerska en sista strid mel-
lan kärleken och girigheten.
»Och som», fortfor han, »hertiginnan, som ni såg i kyr-
kan, har sina gods liggande i närheten av mina, så komma
vi att resa tillsammans. Som ni vet, förefalla resorna bra
mycket kortare, då man gör dem på två man hand.»
»Ni har således inga vänner i Paris, herr Porthos?» sade
prokuratorskan.
»Jag trodde mig ha det», sade Porthos och återtog sin me-
lankoliska min, »men jag har tydligt sett, att jag misstagit
mig.»
»Ni har sådana, herr Porthos, ni har sådana!» sade pro-
kuratorskan med en iver, som förvånade henne själv. »Kom
och hälsa på oss i morgon. Ni är en son till min tant och
alltså min kusin, ni kommer från Noyon i Picardie, ni har
flera processer i Paris men ingen prokurator. Kan ni kom-
ma ihåg allt det där?»
»Fullkomligt, fru Coquenard.»
»Kom vid middagstiden.»
»Utmärkt !»
»Och stå på er inför min man, som är listig nog trots sina
sjuttiosex år.
»Sjuttiosex år! Det var en vacker ålder», sade Porthos.
»En hög ålder, menar ni väl, herr Porthos. Också kan
den stackars kära mannen vilken stund som helst göra mig
till änka», fortfor prokuratorskan och kastade en betydelse-
full blick på Porthos. »Lyckligtvis ha vi inbördes testa-
mente, så att den överlevande maken ärver allt.»
»Alltsammans?» frågade Porthos.
»Ja, alltsammans.»
»Ni är en förutseende kvinna, det ser jag, min kära fru
Coquenard», sade Porthos och tryckte ömt prokuratorskans
hand.
»Vi äro således försonade, min kära herr Porthos?» frå-
gade hon i kärvänlig ton.
»För hela livet», svarade Porthos i samma ton.
»Farväl då, ni förrädare!»
»Farväl, ni glömska varelse!»
»Vi träffas i morgon, min ängel!»
»Ja, i morgon, mitt livs flamma!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
