Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182 FYRTIONDE KAPITLET
»Jag är i de dåraktiga förhoppningarnas ålder, monseig-
neur», sade d’Artagnan.
»Det finns inga dåraktiga förhoppningar annat än för dum-
huvuden, herr d’Artagnan, och ni är en man med gott hu-
vud. Hör på, vad skulle ni säga om en fänriksbeställning
vid mitt garde och om ett kompani efter fälttågets slut?»
»Å, monseigneur!»
»Ni antager, inte sant?»
»Monseigneur !» sade d’Artagnan med förlägen min.
»Huru! Ni avslår?» utropade kardinalen förvånad.
»Jag är anställd vid konungens garde, monseigneur, och
jag har inga skäl att vara missnöjd.»
»Men det synes mig», sade hans eminens, »som om mitt
garde även vore hans majestäts garde, och att blott man tjä-
nar i en fransk kår, så tjänar man även konungen.»
»Monseigneur, ers eminens missuppfattar mina ord.»
»Ni vill ha en förevändning, inte sant? Jag förstår. Nå,
den förevändningen har ni ju. Befordringen, fälttåget, som
öppnas, det tillfälle som erbjudes er genom mig, se där vad
som behövs för världen; för er själv gäller behovet av ett
säkert skydd. Ty ni bör veta, herr d’Artagnan, att jag fått
mottaga svåra klagomål mot er, ni ägnar inte odelat edra
dagar och nätter åt konungens tjänst.»
D’Artagnan rodnade.
»För övrigt», fortfor kardinalen och lade handen på en
pappersbunt, »har jag här en hel samling handlingar rörande
er, men innan jag läser dem, ville jag tala med er. Jag vet,
att ni är en beslutsam man, och med god ledning skulle edra
tjänster, i stället för att föra er till vad som är mindre gott,
kunna bereda er stora fördelar. Tänk därför på saken och
bestäm er.»
»Er godhet gör mig förlägen, monseigneur», svarade d’Ar-
tagnan, »och jag finner hos ers eminens en högsinthet, som
gör mig liten som en mask ; men ändå, eftersom ers eminens
tillåter mig att tala uppriktigt...»
D’Artagnan tystnade.
»Ja, tala.»
»Nåväl, jag får då säga ers eminens, att alla mina vänner
äro vid musketörerna och vid konungens garde, och att alla
mina fiender genom en obegriplig slump äro i ers eminens”
tjänst; jag skulle således bli ovälkommen här och illa an-
sedd där, om jag antoge vad ers eminens bjuder mig.»
»Skulle ni redan vara högfärdig nog att tycka, att jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
