Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
188 FYRTIOFÖRSTA KAPITLET
i alla händelser har man av den föregående utvecklingen av
denna historia kunnat se, att Buckingham segrat över Ri-
chelieu och att han vid två eller tre olika tillfällen, och sär-
skilt i fråga om diamantägiljetterna, tack vare de tre muske-
törernas hängivenhet och d’Artagnans mod, hade grymt
gäckat kardinalen.
Det gällde således för Richelieu icke blott att befria
Frankrike från en fiende, utan att själv hämnas på en rival;
dessutom borde hämnden bli stor och lysande och i allt vär-
dig en man, som till slagsvärd höll i sin hand ett helt rikes
makt och styrka.
Richelieu visste, att då han bekrigade England, bekrigade
han Buckingham, att då han triumferade över England,
triumferade han över Buckingham, och slutligen, att då han
förödmjukade England i Europas ögon, förödmjukade han
Buckingham i drottningens.
Även Buckingham å sin sida leddes, ehuru han i främsta
rummet framhöll Englands ära, av alldeles liknande intres-
sen som kardinalen; även Buckingham fullföljde en en-
skild hämnd; icke under något slags förevändning hade
Buckingham kunnat återvända till Frankrike som ambassa-
dör, därför ville han åtminstone återvända dit som segrare.
Därav framgår, att den verkliga insatsen i detta spel, som
de två mäktigaste rikena spelade för två förälskade mäns
höga nöjes skull, var blott och bart en blick av Anna av
Österrike.
Den första fördelen hade varit på Buckinghams sida; ge-
nom sin oväntade ankomst framför ön Ré med nittio far-
tyg och omkring tjugutusen man, hade han överraskat greve
de Toirac, som förde befälet på ön, och efter en blodig strid
verkställt sin landstigning.
Låtom oss i förbigående nämna, att i denna strid stupade
baron de Chantal och lämnade efter sig en liten fader- och
moderlös flicka på ett och ett halvt år, och denna lilla flicka
blev sedan den bekanta fru de Sévigné.
Greve de Toirac drog sig med garnisonen tillbaka till
citadellet Saint-Martin och kastade in ett hundratal man i
ett litet fort, som kallades La Prée.
Denna händelse hade påskyndat kardinalens beslut, och
i avvaktan på att konungen och han själv kunde övertaga
ledningen av La Rochelles belägring, som var besluten, hade
han låtit Monsieur begiva sig dit för att leda de första ope-
rationerna och hade till krigsskådeplatsen avsänt alla de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
