Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Professor Gunnar Myrdal, Stockholm. Inledningsanförande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samma och arbetsföra människor skulle ta på sig bördan att ej
blott försörja sig själva och, relativt sett, dubbelt så många
gamla utan dessutom ett avsevärt större relativt barnantal. Den
generationen kunde verkligen med rätta klaga över att vi
vältrat över orättfärdiga bördor på dess axlar.
Men ej blott från en dylik samhällelig generationssynpunkt
utan även från synpunkten av de enskilda människornas lev-
nadslycka framstår den nuvarande fruktsamhetsutvecklingen
farlig. Nedgången av det genomsnittliga fruktsamhetstalet mot-
svaras av ett växande antal o- och 1-barnsfamiljer. I synner-
het i de stora städerna bli dessa mer eller mindre sterila fa-
miljer nu allt vanligare. Dessa äktenskap äro knappast för van-
liga människor en lycklig levnadsform; den extremt drivna
barnbegränsningen kommer lätt att förknippas med en livs-
dödande individualism hos båda makarna. Man får ju inga
att sörja för; man har så få band, som binda.
Kanske än skadligare äro dock verkningarna på de enstaka
barn, som växa upp i dessa familjer. Det finns en hel veten-
skap — den s. k. positionspsykologin — som sysslar med
dessa frågor. Den har fastställt, att dessa enstaka barn utan
syskon just därigenom inte få en riktigt lycklig uppväxtmiljö.
De bli ofta »lillgamla» och »bortskämda», som man populärt
säger; alltför ofta utvecklas de rentav till »problembarn». Så-
som uppväxande unga människor synas de ha svårare att vinna
en frisk, utåtriktad och social livsinpassning. Stundom komma
de att hela livet bära med sig en belastning av ett förkrympt
och i olika hänseenden snedvridet känsloliv, som särskilt ofta
yttrar sig i övervärdig egocentricitet; en belastning, som inte
bara gör dem mindre dugliga i samhället utan som kväver
lycka både för dem själva och för deras framtida livskamrater.
Så går individualismen i familjelivet sin cirkelgång genom ge-
nerationerna.
En befolkningspolitisk strävan att stegra äktenskapsbild-
ningen och att öka fruktsamheten inom äktenskapen fullföljer
därför i sista hand ett syftemål direkt i linje med även de
enskilda människornas egna verkliga lyckobehov, framför allt
13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
