Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Professor Nils von Hofsten, Uppsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nuvarande, bli verkningarna inte lika genomgripande, men det
är att frukta att någonting ditåt blir följden.
Det är alltså i det här fallet, när det är fråga om en stark
folkminskning, svårt att skarpt skilja mellan kvantitativa och
kvalitativa synpunkter. Men det är nödvändigt att litet när-
mare se på befolkningsproblemets kvalitativa sida. Utgångs-
punkten är att det finns många ärftliga olikheter mellan män-
niskorna i både fysiska och psykiska egenskaper och att det
finns rasbiologiskt värdefulla, mindre värdefulla och rent då-
liga element. Att ärftligt sinesslöa och de flesta sinnessjuka
människor äro biologiskt och mänskligt undermåliga och icke
önskvärda, det förnekas av ingen. Lika uppenbart är att genier
och stora begåvningar äro särskilt värdefulla och äro bärare av
värdefulla arvsanlag, fastän de utmärkta egenskaperna på
grund av ärftlighetslagarna i allmänhet inte återkomma så
snart i följande generationer. Naturligtvis finns det mycket
mellan det allra bästa och det allra sämsta. För att goda anlag
skola komma till sin rätt är det naturligtvis nödvändigt att
de utvecklas i en god miljö; den sidan av saken kommer att
beröras av docent Höjer.
Vi komma nu till en sanning av grundläggande betydelse,
som rör urvalets verkningar. E
Om alla ärftligt olika element i ett folk fortplanta sig lika
starkt, så förblir folkets sammansättning oförändrad, om inga
s. k. mutationer ske. Om däremot somliga individslag fortplanta
sig starkare, så bli dessa individslag vanligare, i varje fall bli
de anlag de bära vanligare. Det sker alltså ett urval, som om
det är fråga om anlag med olika värde är antingen gynnsamt
eller ogynnsamt. Om olikheten i fruktsamhet är stor, t. ex. i
genomsnitt 2 barn och 4 barn per äktenskap, så förändras fol-
ket radikalt efter några få generationer.
Hur ligga förhållandena till i vårt folk? Finnas några ras-
biologiskt betydelsefulla olikheter i fruktsamheten? Man vet
mycket litet men frågan är ytterst viktig. Beträffande den kva-
litativa sidan av befolkningsfrågan är därför det viktigaste av
allt rasbiologiska undersökningar över dessa problem.
30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
