Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Professor Nils von Hofsten, Uppsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ger så vanliga som anlag som yttra sig i defekter. Sterilisering,
som bara rensar bort egenskapsbärarnas anlag, har därför en
rätt obetydlig eller i vissa fall ytterst obetydlig verkan på föl-
Jjande generationer. Det är dock inte fråga om annat än att en
långsam förbättring särskilt i fråga om den ärftliga sinnesslö-
heten kan väntas.
De viktigaste strävandena falla inom den positiva eugeniken,
som inte vill minska de sämsta utan öka de bättre elementens
fruktsamhet. Svårigheterna äro till en viss grad oövervinneliga,
ty vi kunna åtminstone ännu bara peka ut en del människor
med mycket dåliga arvsanlag men i allmänhet inte bland de
övriga skilja mellan dem som äro ärftligt värdefullast och dem
som äro så att säga mera medelmåttiga. Och hur finna på ett
system, som stimulerar just de värdefulla elementen till ökad
fruktsamhet?
Men låt oss tänka på vad vi ha sagt förut, så ljusna utsik-
terna. Vårt folk har ännu en rasbiologiskt sund kärna, den
övervägande delen är ett gott material. En del av de värdefulla
elementen ha redan under någon tid förökat sig svagt på grund
av eller i sammanhang med ekonomiska svårigheter för fler-
barnsfamiljer eller därför att sådana familjer i alla händelser
äro handikappade” i konkurrensen med mindre familjer. Det
är denna process som nu har gripit omkring sig med lavinartad
hastighet, därför att kännedomen om medel för födelsekon-
troll har spritts och av andra orsaker. Om svårigheterna för
flerbarnsfamiljer minskas och vissa säkert mycket viktiga psy-
kologiska faktorer komma till, så komma rasbiologiskt värde-
fulla elements fruktsamhet att ökas. Det är omöjligt att säkert
förutsäga hur denna i och för sig viktiga verkan kommer att
gestalta sig relativt, i förhållande till hela folket, men man kan
förutsätta att den försämring av folkmaterialet, som vi ha sett
att det åtminstone finns en fara för, inte skall ske, och man
kan väl t. o. m. hoppas på en förbättring — inte så stor, ty det
är inte så dåligt ställt med oss nu.
Men då är det också nödvändigt att vad som göres för att
underlätta flerbarnsfamiljernas villkor blir sådant att det får
32
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
