Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
moment, som ställer henne, trots alla hennes förvillelser,
högt över den nakna religionslösheten.
Alltså: Staten icke blott kan utan måste vara
intresserad för religionen, om han annars förstår sin
uppgift och sitt eget väl. Religionen är i själva verket
staternas grundval. Lagstiftning och sed hos ett folk
— det vare ett hedniskt eller kristet folk — ha alltid
sin rot i religion. Men därav följer icke alls, att
staten skall uppträda såsom kyrka. Staten skall göra,
vad han kan, för att stödja och befordra den religiösa
verksamheten samt betrygga dess frihet. I den delen
kan han göra mycket. Hos oss har också utvecklingen
sedan länge gått i den riktningen, om den än gått
sakta. Det största steget återstår emellertid ännu,
nämligen att den lutherska kyrkan upphör att vara
statskyrka samt såsom frikyrka ställes vid sidan av de
andra kyrkosamfunden med samma rättigheter och
skyldigheter som dessa. Då blir det sanning i
ställningen, då står staten såsom en i yttre måtto skyddande
makt för den ena såväl som för den andra mot alla
övergrepp, från vad källa de än må komma.
Men vad skulle det då bliva av prästerna? De
kunde gärna vara kvar såsom statens ämbetsmän för
att uppbära de andliga och religiösa intressena i sina
socknar genom predikan och undervisning i skolan,
genom fattig- och sjukvård m. m., som de nu ha att
göra. Därmed kunde då ock fortfarande förenas den
sockenskrivaretjänst, som för närvarande utgör en så
dryg del av deras ämbetsutövning. Men allt, vad som
hör den kristna församlingen till såsom sådan (d. v. s.
dop, nattvard, kyrkotukt m. m.), skulle de såsom
statstjänstemän icke vidare ha att befatta sig med.
Den andlige statsämbetsmannens ämbetsförvaltning be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>