Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken. Revolutionens orsaker och förebud - 1. Det franska samhället före revolutionen (l’ancien régime)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ej mer »betalade med sin person», och mot en sådan, tillägger
han, kastar »hopen slutligen bort sitt lif i förtvifladt uppror»[1].
Gå vi till spetsen af samhällsbyggnaden, till
konungadömet, möta vi samma skådespel af rättigheter utan
motsvarande skyldigheter.
Oaktadt motsatsen mellan feodalismen och konungadömet,
hade det feodala åskådningssättet lyckats intränga i själfva
det franska konungadömets idé. Riket uppfattades såsom
konungens privatbesittning, hans domän; var för honom hvad
godset var för seignören.
Så länge striden mellan konungadömet och feodaladeln
ännu var oafgjord, måste emellertid både seignörerne och
konungen taga hänsyn till sina underhafvandes bästa, hvilkas
bistånd de oupphörligt behöfde mot hvarandra, men när de,
såsom vi sett, genom en tyst öfverenskommelse hade tryggat
sig i besittningen af sina rättigheter, förlorade konungarne
liksom adeln till stor del känslan för de skyldigheter, som
bort åtfölja dessa. Visserligen kan det synas, som om Ludvig
XIV nitälskat för Frankrikes utveckling, men granskar man
närmare hans regering, finner man snart, att det var tanken
på hans egen personliga ära och storhet, som ständigt låg på
botten af hans statskonst; konungadömet hade ej längre
folkets, statens intressen till ändamål, utan endast innehafvarens.
För efterträdaren tedde det sig härvid nästan blott såsom ett
njutningsmedel, och huru välmenande Ludvig XVI än var, så
visar dock den oerhörda kostnaden af hans hofhållning i
förening med det af honom ännu mera ökade slöseriet till förmån
för hofadeln, att ej häller han förmådde frigöra sig från det
åskådningssättet, att konungen öfver rikets alla tillgångar
egde en privat egares oinskränkta förfogningsrätt. Några siffror
må här tala. Konungaparets uppvaktning och betjäning
sysselsatte 4,000 personer, hvarförutom konungen ständigt omgafs af
9 à 10,000 man liftrupper; på hans stall stodo 1,857 hästar;
till hans jagthundars underhåll åtgick årligen öfver 50,000 L.,
och in alles beräknas hans jagter hafva förorsakat en utgift af
öfver 1 million om året. År 1785 kostade Marie-Antoinettes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
