Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Första boken. Revolutionens orsaker och förebud
- 1. Det franska samhället före revolutionen (l’ancien régime)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
berättigande åt anspråk, som enväldet väl till en tid kunnat
öfverväxa, man aldrig helt och hållet utrota, och vi skola äfven
finna, att den opposition mot konungamakten, som slutligen
ledde till revolutionens katastrof, utgick ej blott från den
moderna filosofien, utan ock från de af Boulainvilliers förfäktade
aristokratiska åsigterna. Å andra sidan bidrogo naturligtvis
dessa till att ytterligare skärpa motsatsen mellan adeln och
de ofrälse stånden[1].
[1] De framkallade också en »lärd» vederläggning: »Histoire Critique de
l’établissement de la monarchie française dans las Gaules, Paris 1742,
af den framstående skriftställaren abbé Dubos. Denne förnekade, att någon
eröfring egt rum; frankerne voro endast af romarne inkallade legotrupper;
deras konungar hade fått sin makt genom öfverlåtelse af den romerska
kejsaren, och den galliska befolkningen behöll alla sina fri- och rättigheter från
romaretiden, till dess under 10:de och 11:te århundradena adelns stamfäder,
begagnande sig af konungadömets svaghet och den allmänna förvirringen,
med våld och list undertryckte det öfriga folket. Enligt denna uppfattning
blefvo sålunda de ofrälse den egentliga nationen och adeln usurpatorer, men
samma slutsats kunde äfven dragas ur Boulainvilliers’ teori: om man ej
erkände »eröfringens rätt» kunde nämligen adelns privilegier anses såsom
främmande våldsverkares inkräktningar, och denna slutsats blef också, som
vi i det följande skola se, dragen. Både Boulainvilliers och Dubos hafva i
själfva verket, den ene indirekt, den andre direkt, en väsentlig andel i
uppkomsten af den under revolutionen så ödesdigra uppfattningen, att
egentligen blott det tredje ståndet utgjorde nationen. Jmfr A. Thierry:
Considerations sur l’histoire de France.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 19:40:30 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/denfrrev/0061.html