Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken. Revolutionens orsaker och förebud - 2. Upplysningsfilosofien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
auktoritetstron, mot vidskepelsen och ofördragsamheten. Den
förde humanitetens talan mot barbariet i seder och lagar, och
den angrep kraftigt de båda missriktningar, som vi funnit mer
eller mindre utmärkande för det europeiska samhällslifvet:
bristen på jämlikhet och enväldet. För att rätt kunna
uppskatta den tacksamhetsskuld, hvari efterverlden står till det
18:de århundradets »upplysning», böra vi påminna oss, hvilken
massa af fördomar och vidskepelse, hvilken ofrihet och
inskränkthet med afseende på hela lifsåskådningen före dess
uppträdande nedtyngde människoanden inom hela
kristenheten.
Om dessa upplysningens förtjänster betingades af det
franska folkets historiska utveckling, så undgick upplysningen
å andra sidan ej häller att taga färg af de brister, med hvilka
vi funnit att denna utveckling var behäftad, och detta röjde
sig förnämligast i en olycksbringande benägenhet för negation
och abstraktion.
Erfarenheten visar, att, när ett berättigadt missnöje ej i
tid leder till ändamålsenliga reformer, plägar det till sist
förstöra förmågan att kunna skilja mellan hvad som är
odugligt och hvad som är lifskraftigt i det bestående. Så gick
det ock här. Af förbittring öfver den vidskepelse och
upprörande ofördragsamhet, som inom den katolska kyrkan
smyckats med religionens namn, och hvartill äfven vissa
motsvarigheter kunde finnas inom andra kyrkosamfund[1], förmåddes
Voltaire, upplysningens främsta representativa personlighet,
att angripa hvarje positiv religion. Encyldopedisterne
utsträckte anfallet ännu längre; förnekade Guds tillvaro,
odödligheten, ja alla andliga faktorer inom människolifvet[2] och
fördes härigenom slutligen ganska konsekvent till att
uppställa egennyttan, ja njutningslystnaden såsom de enda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
