Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken. Revolutionens orsaker och förebud - 2. Upplysningsfilosofien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
individens frihet, ur hvilken sistnämda de äfven härledde en
oinskränkt eganderätt, som sålunda enligt dem blef grundad i
tingens egen natur eller »naturtillståndet», under det att
Montesquieu sökte dess grund i lagarna. Dessa åsigter kommo
att på revolutionen utöfva ett ganska stort inflytande, men
däremot blef detta ej fallet med ekonomisternas rent politiska
uppfattning. I olikhet med Montesquieu ville de ej veta af
någon delning af samhällsmyndigheten, utan denna skulle
utan alla inskränkningar tillhöra regenten, dock under
förutsättning att denne var besjälad af de ekonomistiska idéerna,
hvilka betraktades såsom en tillräcklig garanti mot hvarje
maktmissbruk, och deras politiska ideal blef sålunda en
upplyst despotism. I denna deras tro på den allena saliggörande
kraften af en teori röjer sig redan tidens abstrakta riktning,
men ännu mer framträder denna i deras mekaniska uppfattning
af samhällslifvet, hvars alla frågor de trodde kunna lösas
genom uppställandet af ett nationalekonomiskt schema. Om
merkantilisterna öfverskattat förädlingsindustriens betydelse,
så gjorde sig ekonomisterna skyldiga till den ensidigheten,
att de ansågo, att rikedomen uteslutande låg i de råämnen,
som producerades af naturen, samt sålunda förnekade, att
dessas värde höjdes genom det arbete, som nedlades på deras
förädling. Utgående från denna premiss, indelade de ett lands
medborgare i trenne klasser: 1) jordbruksarbetarne, den i
egentligaste mening »produktiva» klassen, 2) jordegarne och de
som jämte dem togo inkomster af jorden (konungar och
prester), 3) den »sterila» klassen, innefattande alla, som egnade sig
åt industri, handtverk, vetenskap och konst. Mellan dessa
klasser borde den nettovinst, som jordbruket lemnade,
behörigen fördelas, och då jordegarne voro de enda, som voro i
besittning af verklig rikedom, borde de ensamma betala skatt.
På nettovinstens tillräcklighet och riktiga fördelning mellan
klasserna ansågo de samhällets välfärd uteslutande bero,
hvarför statskonstens hela hemlighet reducerades till förmågan
att öka och rätt fördela den samma; ja alla framsteg ej
blott i fysiskt, utan äfven i moraliskt hänseende förklarades
sammanfalla härmed[1]. Som ett sådant resultat ej kunde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
