Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken. Revolutionens orsaker och förebud - 3. Reformförsök
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hafva bevarats från fruktansvärda olyckor. Att något dylikt
äfven ingick i Turgots plan, kan man sluta däraf, att en med
honom nära förbunden tjänsteman i finansministeriet vid namn
Boncerf genom en broschyr sökte öfvertyga seignörerna om
nyttan af de feodala rättigheternas aflösning, samt däraf att
Turgot gjorde sitt bästa för att skydda författaren mot
parlamentets förbittring[1]. Själf har emellertid ej Turgot bragt
denna fråga på dagordningen. Den reform, åt hvilken han
efter genomdrifvandet af de ofvannämda lagarna ämnade
närmast egna sina krafter, var en ombildning af Frankrikes
förvaltning, syftande på att i denna införa själfstyrelsens princip.
För detta ändamål ville han, att i hvarje landtkommun
och hvarje stad skulle finnas en församling (municipalité),
dock blott sammansatt af fastighetsegare, och detta så att
endast de, hvilkas jord eller feodala rättigheter gåfvo en viss
inkomst eller hade ett visst taxeringsvärde[2], skulle däri vara
själfskrifna medlemmar. De mindre jordegarne skulle åter i
mån af sin jords värde utse representanter, och inom
församlingen skulle värdet af hvarje deltagares röst beräknas efter
den förmögenhet den representerade. Dessa
primärförsamlingar, hvilka på landet beräknades skola komma att bestå
af högst 10 personer, skulle ega att utse ombud till
församlingar för större områden[3]. Dessa åter skulle välja en
provinsförsamling af högst 30 personer, och hvarje
provinsförsamling skulle utse en deputerad till en för hela riket
gemensam församling (la grand municipalité, municipalité royale
eller municipalité générale du royaume).
Alla dessa församlingar skulle, hvar och en inom sitt
område, fördela skatterna, medverka vid deras uppbörd, sörja
för fattigvård och allmänna arbeten o. s. v., men de skulle ej
ega någon som hälst befogenhet att motsätta sig den
kungliga lagstiftningen.
Det är möjligt att denna organisation, särskildt i förening
med de garantier för den personliga friheten och arbetets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
