- Project Runeberg -  Den franska revolutionen. Dess orsaker och inre historia (1789-1799) /
92

(1887) [MARC] Author: Simon J. Boëthius - Tema: France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken. Revolutionens orsaker och förebud - 3. Reformförsök

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ehuru han endast på två ställen (Berry och öfre Guyenne)
hann fullständigt realisera denna plan.

Men om Necker sålunda hade förtjänster, så blefvo de
också erkända. Hans vänner prisade högt hans
statsmannavishet, allmänheten instämde, och snart blef det en allmän
åsigt, att det franska samhället i honom omsider hade funnit
den läkare som var af nöden. Efterverlden har dock ej
kunnat obetingadt instämma i detta omdöme. Necker var
onekligen en skicklig finansman och hade öppet sinne för tidens
humana och liberala sträfvanden, men hans reformer satte
aldrig yxan till roten. I stället för att söka borttaga det
ondas orsak vände han sig mot dess yttringar[1].

Själfva hans så högt prisade finansiella storverk: att hafva
fört krig utan att pålägga skatter, erbjöd den betänkliga sidan,
att detta endast möjliggjorts genom lån, och faran häraf
påpekades sedermera också med mycken skärpa af Mirabeau[2],
en af de få samtida med frisinnade åsigter, som aldrig lät blända
sig af Neckers storhet. Skulle ett dylikt system ej medföra
de mest beklagliga följder, så måste det grundas på den
strängaste hushållning och ordning. Att Necker insåg detta och
arbetade därpå, bör också erkännas, men att med kännedom
om den gamla regimens traditioner och Ludvig XVI:s svaghet
hafva vågat tro på hållbarheten af en sådan grund, torde hafva
varit mer än lofligt sangviniskt. Själf var han emellertid lifligt
öfvertygad om sin statsmannastorhet. Den fåfänga och
själftillit, som i så hög grad utmärkte hans ryktbara dotter
madame Staël von Holstein, återfinner man äfven hos honom[3];


[1] »Då man ej kunde utplåna det ondas orsaker, försökte man låta
symtomerna försvinna. Necker försökte detta med afseende på finanserna»,
yttrar Sorel.
[2] Lettres sur l’administration de Necker, utg. 1787. »Han har fört
krig utan skatter; det är en Gud! Se där det allmänna ropet; men en
ogudaktig uppstår, som säger: det, som ni tillskrifven honom såsom en ära,
är ett brott ... Att låna utan att lägga på skatter är att prisgifva en
nation åt ockrare, ty endast sådana gifva lån utan säkerhet» o. s. v.
[3] Hans fåfänga yttrade sig bland annat i benägenhet för aristokratiskt
prål. I de förnäma kretsarna sökte han framför alt sitt umgänge och
hyllning, och för sin blifvande måg, baron Staël v. Holstein, begärde han af
Gustaf III en grefvekrona. Den reformator, som Frankrike denna tid
behöft, hade emellertid framför alt bort vara höjd öfver en dylik svaghet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:40:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/denfrrev/0106.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free