Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken. Revolutionens orsaker och förebud - 4. Aristokratisk reaktion och insurrektion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som uppnått 25 år, rätt att personligt deltaga i valen[1].
Presterna fingo rösta omedelbart eller genom ombud, och i
olikhet mot hvad förut varit bruk voro denna gång äfven
församlingspresterna (les curés) valberättigade. För det tredje
ståndet hade nästan oinskränkt rösträtt beviljats — alla, som
betalade någon direkt skatt och uppnått 25 år, egde deltaga
i valen. Detta stånd valde emellertid alltid medelbart. De
inom stads- och landtkommunerna utsedda elektorer skulle
förena sig med de adliga och kyrkliga valmännen på en för
hela valkretsen (= domsagan, le bailliage eller la
sénéchaussée) gemensam sammankomst, där riksdagsmännen ståndsvis
skulle utses. De två högre stånden valde härvid naturligtvis
blott inom sina egna led; det tredje ståndet kunde till sina
representanter äfven utse adelsmän och prester. Detta reglemente
var emellertid egentligen blott tillämpligt på de provinser,
som saknade provinsialständer; i les pays d’états hade
ständerna plägat välja riksdagsmän. Genom en mängd
specialreglementen tillämpades emellertid nu det ofvan skildrade
valsättet mer eller mindre fullständigt äfven på dem[2].
I allmänhet kan det sägas om det sätt, hvarpå regeringen
afgjorde de af riksdagskallelsen beroende frågorna, att det ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
