Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Det konstitutionelt-monarkiska försöket (den konstituerande och lagstiftande församlingen) - 1. Det gamla samhällets fall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
teorierna, och infann sig på Provences landtdag. Då han här
uppträdde till förmån för det tredje ståndets anspråk på större
inflytande vid landtdagen och till försvar för det kungliga
valreglementet, hvarmed adeln äfven här var missnöjd,
vaknade emellertid hans ståndsbröders hat, och han blef utstött
ur församlingen. Då bröt han formligt med dem och vädjade
till den provençalska demokratien. Folkupplopp, hvilka tidens
oro och den hotande hungersnöden nu framkallade äfven i
detta landskap, gåfvo honom ett lysande tillfälle att utveckla
sin förmåga såsom folkledare. Hans vältalighet stillade
oroligheterna, inför hvilka myndigheterna stodo maktlösa, samt
uppdref nästan till yrsel folkets hänförelse för hans person,
och tredje ståndet både i Aix och Marseille utsåg honom till
sin representant i riksdagen; han mottog den förra
valkretsens förtroende[1], och härmed var omsider den bana för honom
öppnad, på hvilken han från en föraktad äfventyrare skulle
höja sig till en af verldshistoriens ryktbaraste personligheter.
De sista dagarne af April började de deputerade samlas
i Versailles. Vi hafva sett, med hvilka instruktioner de voro
försedda, af hvilka förhoppningar de voro uppfylda. Inom
regeringen herskade däremot fortfarande blott oklarhet och
förvirring. Hvad konungen angår hade han blott velat
ständernas sammankallande såsom ett medel att komma ifrån den
eviga penningnöden. Vid åsynen af de dimensioner, rörelsen
nu börjat antaga, blef han orolig, och hela hans gamla
motvilja mot reformer, som kunde inkräkta på hans prerogativ,
vaknade å nyo. Olyckligtvis gjorde drottningen alt för att
styrka honom i denna uppfattning. Hennes förbittring öfver
de privilegierade klassernas opposition mot Brienne, som
förmått henne att ej motsätta sig det tredje ståndets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
