Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Det konstitutionelt-monarkiska försöket (den konstituerande och lagstiftande församlingen) - 1. Det gamla samhällets fall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
låta regeringen taga initiativet med afseende på de
önskningar som allmänt uttalats i det tredje ståndets cahiers
särskildt med afseende på den gemensamma omröstningen, och han
varnade i de kraftigaste ordalag för faran af att lemna
riksdagen utan all ledning. På Montmorin förfelade hans ord
visserligen ej all verkan, men detta blef betydelselöst, då
Necker ej stod att öfvertyga, och regeringen förblef en overksam
åskådare af, huru denna störtflod af liberala sträfvanden, hvilken
under valrörelsen slagit sina vågor öfver landet, nu genom
riksdagens öppnande samlade sig till en enda mäktig brusande
ström. Under det att flertalet af dess medlemmar hoppades
att i sinom tid alldeles kunna hämma densamma, trodde
Necker, att hans popularitet skulle vara ett tillräckligt
korrektiv mot alla faror, men ingen vidtog sådana åtgärder, som
verkligen voro egnade att komma dess flöden att sprida
välstånd och lycka i stället för en allmän förödelse.
Men om man sålunda försummat alla förberedelser, som
statsklokheten kräfde, hade man i stället — betecknande nog —
egnat mycken uppmärksamhet åt — etiketten. Vid sin
ankomst till Versailles fingo riksdagsmännen mottaga ett
reglemente, som med småaktig noggrannhet bestämde deras drägt
och detta på ett sätt, som syntes särskildt åsyfta att
ytterligare fastslå den af opinionen utdömda ståndsindelningen. De
för presterskapet föreskrifna ämbetsdrägterna visade på ett i
ögonen fallande sätt skilnaden mellan prelaterne och
kyrkoherdarne, men ännu mera anmärkningsvärd var den olikhet,
som stadgats mellan adelns och det tredje ståndets kostym.
Under det att de adliga deputerade skulle vara klädda i
enlighet med modet under Henrik IV:s tid med kappuppslag
och västar af guldbrokad, hvita strumpor och hvita
hattplymer, föreskrefs för det tredje ståndet en helt och hållet svart
drägt af det slag, som domarekåren brukade vid
uppvaktningar på hofvet, utan plymer eller andra prydnader.
Den 4 Maj invigdes riksdagens arbeten med en religiös
ceremoni. Från kyrkan Nôtre Dame fördes hostian till
kyrkan St. Louis i en högtidlig procession, hvari deltogo hofvet
och de deputerade, alla med ljus i händerna. Först af
stånden kom det tredje, så adeln och så presterskapet, hvars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
