Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Det konstitutionelt-monarkiska försöket (den konstituerande och lagstiftande församlingen) - 1. Det gamla samhällets fall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Märkande detta och bragt ur fattningen genom folkmassans
talrikhet ville kommendanten de Launay spränga fästningen
i luften, men hindrades därifrån och nödgades slutligen af sina
egna soldater att gifva sig, mot löfte om fritt aftåg för
besättningen. På ett ohyggligt sätt röjde sig då de djuriska instinkter,
som genom upproret väckts till lif hos massan. Trots anförarnes
bemödanden respekterades ej det gjorda aftalet. Några af
besättningen mördades[1], och de Launay själf misshandlades på det
grymmaste, tills slutligen en kock med en knif afskar hans
hufvud, som uppsatt på en pik i triumf fördes omkring i
staden. Vid samma tid hade ett liknande dåd begåtts på ett
annat ställe. Borgmästaren de Flesselles, som ådragit sig
folkledarnes misstankar, fördes från stadshuset till Palais-Royal och
mördades på vägen. Äfven hans hufvud kringbars på en pik.
Bastiljens intagande har ofta blifvit prisadt såsom en
storartad hjältedat, och i det första stora parisiska upproret
har det betraktats såsom den vigtigaste episoden, efter hvilken
t. o. m. detta i sin helhet plägat uppkallas. I själfva verket
är dock såväl det ena som det andra öfverdrifvet. Bastiljen
blef ej eröfrad, utan frivilligt uppgifven. De moraliska
följderna af denna händelse blefvo visserligen, såsom vi snart få
tillfälle att se, mycket betydelsefulla, men hvad som under
själfva upprorsdagarna var af afgörande politisk vigt, det
var truppernas olydnad eller affall, hvarigenom hofvets
nederlag var afgjordt redan, innan Bastiljens intagande ens
kommit på tal. Denna händelse bildar i själfva verket blott
ett efterspel, som ej erbjöd synnerligt stora svårigheter, men
i stället gaf en försmak af det stundande skräckväldet[2].
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
