Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Andra boken. Det konstitutionelt-monarkiska försöket (den konstituerande och lagstiftande församlingen)
- 2. Nydaningsverket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ANDRA KAPITLET.
Nydaningsverket.
Rättighetsförklaringen. Partierna inom församlingen (höger, venster
och center). Tvåkammarsystemets förkastande. Det suspensiva vetot.
Upphetsningen i Paris. Nationalgardet. Camille Desmoulins, Danton, Marat.
Nöden i Paris. Uttåget till Versailles den 5 och 6 Oktober. Konungens och
nationalförsamlingens förflyttning till Paris. Klubbväsendet. Mirabeaus första
försök att stäfja anarkien. Beslutet om kyrkogodsen. Förkastandet af
det parlamentariska styrelsesättet. Den nya förvaltningsorganisationen. Det
nya rättsväsendet. Presterskapets civilkonstitution. Undervisningsväsendet.
Markis de Favras. Federationsfesterna. Adelskapets upphäfvande. Festen
den 14 Juli 1790. Hotande militäranarki. Bouillé i Nancy. Den nya
härorganisationen. Nya oroligheter[1].
Så snart redaktionsarbetet på besluten af den 4 Augusti
blifvit afslutadt, återgick nationalförsamlingen med förnyad
ifver till behandlingen af rättighetsförklaringen. Vid sidan
af det ursprungliga, lafayetteska förslaget framlades härunder
ett dylikt af en redigeringskomité, som församlingen tillsatt
och i hvilken Mirabeau var medlem, men äfven flere enskilda
deputerade framkommo med formliga förslag eller utredningar
i ämnet. Bland dessa förtjänar i synnerhet att märkas
Mouniers och Sieyès’. Den förre ville ej, att förklaringen skulle
vara »metafysisk», utan fastställa hvad som bäst passade för
Frankrike; han definierade friheten såsom »intet annat än
säkerhet till egendom och person», uppvisade med historiens
tillhjälp, att en dylik säkerhet äfventyrades lika mycket genom
en oinskränkt folkmakt som genom enväldet samt att dessutom
det senare lätt framgår ur den förra, och fordrade därför med
Montesquieu en fördelning af samhällsmyndigheten. Den
[1] Literaturanvisningar, se Not IV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Nov 24 20:43:40 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/denfrrev/0221.html
