Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. Det republikanska försöket (Konventet och Direktoriet) - 1. Girondens fall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sedan den lagstiftande församlingen den 19 Aug. låtit förmå
sig att lägga sektionsindelningen till grund för dess indelning
i bataljoner — det hettes hädanefter bestå af »de beväpnade
sektionerna» — stod det helt och hållet under ledning af de
oroliga sektionsförsamlingarna.
Den 25 Sept. sökte berget upprifva den föregående
dagens beslut; å andra sidan angrepo girondisterne då öppet
den parisiska kommunalstyrelsen, och under diskussionen
beskylde marselliaren Rebecqui, understödd af Barbaroux,
Robespierre för att eftersträfva diktaturen, hvilket dock ej ledde
till något annat än att denne fick tillfälle att hålla ett loftal
öfver sig själf. Äfven Marat fann denna dag lämpligt att
uppträda. »Jag har många fiender i denna församling»,
började han. »Alla, alla!» ljöd det från hela salen, men han lät
sig ej förbluffas utan berömde sig med oförliknelig fräckhet
af att alt från Bastiljens stormning hafva begärt en diktator,
som emellertid blott skulle hafva makt »att afslå alla
brottsliga hufvuden». Sedan Vergniaud, beklagande att han på
talarestolen måste efterträda en sådan människa som Marat,
trots ilskna protester af berget och dess klackörer på läktarne
uppläst exekutionskomitéens skändliga cirkulär af den 3 Sept.
och en annan girondist yrkat åtal mot Marat, satte denne
en pistol till sitt hufvud och förklarade, att han skulle
döda sig vid foten af talarestolen, om han försattes i
anklagelsetillstånd, men tillade dock försigtigt: »jag skall stanna
bland er för att trotsa ert raseri». För att göra ett slut på
skandalen öfvergick församlingen till dagordningen, och det
enda resultatet af diskussionen blef antagandet af ett därunder
af Danton och Robespierre framstäldt yrkande, att republiken
skulle förklaras »en och odelbar». Ingen tänkte på
motsatsen, men berget ville i denna formel hafva ett vapen mot
girondisternes sträfvande att inskränka Paris’ öfvermakt, i
hvilket de låtsade sig se en afsigt att förvandla Frankrike till
en federativ republik.
Under de följande dagarna satte man i full gång anfallen
mot de parisiska myndigheterna, hvilka därvid ånyo affordrades
räkenskap för de värdesaker de haft under sin vård. Då
kommunalrådet för att skjuta ansvaret från sig på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
