- Project Runeberg -  Den franska revolutionen. Dess orsaker och inre historia (1789-1799) /
440

(1887) [MARC] Author: Simon J. Boëthius - Tema: France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. Det republikanska försöket (Konventet och Direktoriet) - 2. Skräckväldet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skedde nu dagligen och därtill i en form, som af alla är den
mest förhatliga, i det nämligen revolutionskomitéen, som äfven
efter den 2 Juni fortsatte sin verksamhet, lät på posten
kvarhålla misshagliga tidningar och öppna misstänkta bref, och
den 3 Juni lyste Robespierre d. y. i jakobinerklubben
pressfriheten i bann. Under månadens lopp häktades i Paris 1300
personer af sektionernas revolutionsutskott, och den 9 Juni
fordrade Billaud-Varennes hos jakobinerna: afskedandet af
alla adliga högre officerare, alla misstänktas fängslande,
progressiv beskattning och tvångslån af de rika, suspension af den
aktiva medborgarerätten för alla samhällsfientliga (=
jakobinfientliga) fransmän samt ett skyndsamt organiserande af de
nya maktinnehafvarnes besoldade garde, den s. k.
revolutionsarméen. Emellertid tilläto ej omständigheterna ännu att
programmet fullständigt genomfördes. Om konventet också
underkastat sig pariserpöbelns välde, voro, såsom vi i det följande
få se, departementen ej hågade att göra det, och ehuru det
parisiska borgerskapets indolens förmådde det att godtaga
den sista revolutionens politiska resultat, så försattes det
genom hotelserna mot eganderätten och utsigten att
lyckliggöras med ett ständigt revolutionsgarde i sådan oro, att
segrarne, för att ej riskera sitt välde öfver Paris, deras
egentliga fäste och borg, måste hejda sig.

I synnerhet verkade Danton för att segern skulle
begagnas med hofsamhet. Så till vida var han altjämt den
gamle Danton, att frihetens, laglighetens och
fördragsamhetens grundsatser voro honom främmande, att han ej
ryggade tillbaka för de värsta tvångsåtgärder och
rättskränkningar för att genomföra sina åsigter, men maktens utöfning
hade lärt honom, att en ständig anarki omöjliggör all verklig
regering, och ehuru han nu befästats i sin maktställning
genom anarkisternas seger, var dock en stark regering
fortfarande hans mål. Hvad han främst af alt genom en sådan
ville åstadkomma, var en för Frankrike ärofull lösning af
konflikten med utlandet. Den 10 April hade han jämte
Barère i välfärdsutskottet öfvertagit högsta ledningen af
utrikespolitiken, och redan 3 dagar därefter hade han lyckats
förmå konventet att förkasta verldsbefrielsepropagandan; efter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 24 20:43:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/denfrrev/0454.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free