Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. Det republikanska försöket (Konventet och Direktoriet) - 2. Skräckväldet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nedlade visserligen nu själf sitt befäl, men lyckades genom
sektionsförsamlingarnas terroriserande blifva återvald den 1 Juli[1].
Den parisiska revolutionskomitéen afgick äfven den 6, men
blott för att den 8 återupplefva under namn af
»pariserdepartementets välfärdsutskott» och fortsatte såsom sådant sin
inspektion af postverket.
Mera framgång hade dantonisterne i ett annat försök
att lugna departementen. För att bringa konstitutionen till
fullbordan hade den 29 Maj välfärdsutskottet förstärkts med
5 nya medlemmar. Bland dessa voro visserligen Robespierres
vänner St. Just och Couthon, men ledningen af arbetet
öfvertogs af Dantons vän Hérault de Séchelles, och det bedrefs
med sådan kraft, att de komiterade redan den 10 Juni kunde
framlägga ett nytt förslag. Lika fort gick behandlingen i
konventet, och den 24 Juni blef den nya författningen
antagen, hvarefter den understäldes primärförsamlingarna. Att
meningen dock ej var att medgifva en fri granskning, visar
Condorcets öde; han drabbades den 8 Juli af ett
häktningsdekret, emedan han i en broschyr kritiserat förslaget[2].
Af girondens författningsarbete bibehöll den nya
konstitutionen icke ens den redan antagna rättighetsförklaringen.
Af jakobinismens despotiska grundsatser märkes dock föga
däri; den var tvärtom redigerad i en anda så optimistiskt
liberal, som någon af tidens idealister kunde önska, och detta
var just hvad som behöfdes för att den skulle kunna
uppfylla sitt ändamål: att lugna de farhågor, som
pariseranarkisternas våldsåtgärder uppväckt rundt om i landet. Bland de
mänskliga rättigheterna upptages äfven här egendomen, men
icke dess mindre förklaras alla lika af naturen. Af friheten
gifves dock nu den rimligare definitionen, att den består i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
