Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. Det republikanska försöket (Konventet och Direktoriet) - 2. Skräckväldet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
namnvärdet. Men dessa åtgärder ökade blott antalet af
skräckväldets offer, näringslifvets lagar förmådde de ej förändra.
Äfven andra lifsförnödenheter än spanmål fördrefvos
härigenom ur marknaden, och assignaterna fortforo att sjunka.
Att Cambon, för att höja deras värde, den 31 Juli låtit ur
den dagliga rörelsen aflysa alla större, som buro konungens
bild, hade motsatt verkan, emedan det ytterligare undergräfde
deras förtroende. Härmed var man delvis redan inne på
statsbankrutten, och dit måste äfven hänföras en annan af
Cambons finansoperationer, som dock å andra sidan skapat
mycken reda inom det franska statsverket, nämligen
upprättandet af den s. k. stora boken. Den 15 Aug. beslöts
nämligen, att alla den franska statens fordringsegare skulle
inskrifvas i en sådan samt för framtiden erhålla 5 % ränta,
hvilket i många fall innebar en våldsam räntekonvertering.
Hvad som rågade måttet på den officiella plundringen voro
de redan omtalade rekvisitionerna och tvångslånen.
Redan dessa förstodo hébertisterne att använda till sin
egen fördel. De konventskommissarier, som tillhörde deras
parti, sörjde för att ej mycket af det indrifna kom statsverket
till godo, men framför alt tjänade dem Paris till sugapparat.
I Augusti 1793 ökades ytterligare partiets styrka därigenom
att definitiva val då egde rum till kommunalrådet, hvilket
sålunda omsider upphörde att vara provisoriskt, och kort
därefter nödgade Chaumette (den 5 Sept) i spetsen för en
stormpetition konventet att i vidsträckt mått uppfylla partiets
fordringar. Då stadgades dödsstraff för vägran att mottaga
assignaterna till namnvärdet; då utverkade Danton en
dagspenning af 40 sous för deltagande i sektionsförsamlingarna[1],
och då gafs omsider också verkställighet åt beslutet om den
parisiska revolutionshärens bildande. Följande dagen insattes
tvänne hébertister, Collot d’Herbois och Billaud-Varennes, i
välfärdsutskottet, den 11 Sept. segrade partiet vid nya val till
säkerhetsutskottet, och den 29 stadgades ett maximipris för
nästan alla lifsförnödenheter. Hvad som satte kronan på verket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
