Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. Det republikanska försöket (Konventet och Direktoriet) - 3. Den fria författningens undergång (Konventets afslutning och Direktoriet)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvarandra, oftast sådana, som räddat sig undan »det stora
skräckväldet»[1] och genom utgången af valen våren 1797 lockats
att återvända till fäderneslandet. Men i synnerhet rasades
mot de edvägrande presterna. Äfven dessa hade nu i massor
återvändt, vanligen blott för att uppsöka sina gamla
församlingar, och den 24 Augusti 1797 hade omsider den liberala
majoriteten upphäft lagen om deras deportering. Nu blef
den återstäld, direktoriet fick jämväl rätt att deportera
edsvurna prester, om de ansågos »störa lugnet», och tillika
affordrade man alla prester en ny ed: om hat mot
konungadömet[2]. Detta blef i synnerhet ödesdigert för Belgien. I detta
land, som införlifvats med Frankrike först efter den
konstitutionella kyrkans fall, hade förut ej någon skilnad mellan
edsvurne och icke edsvurne prester existerat, men då dess
presterskap icke ansåg sig kunna aflägga denna ed, hemföll
äfven det under de presterliga strafflagarna. I kraft af dessa
blefvo under »det lilla skräckväldet» bevisligen 1 724 franska
prester och 8 225 belgiska dömda till deportering. Oaktadt
direktoriet upprättade en särskild gendarmkår med uppgift att
göra jagt på prester, undgingo dock 705 franska och 7 847
belgiska domen genom emigration eller sina församlingsbors
beskydd — i Belgien framkallade denna förföljelse
allvarsamma oroligheter — och af ekonomiska skäl måste direktoriet
nöja sig med att af de anträffade sända 232 franska och 30
belgiska till Guyana. De öfriga inspärrades på de franska
öarne Ré och Oléron. Slutligen sökte direktoriet bekämpa
katolicismen genom att skaffa den en ytterligare rival i en
republikansk kult, för hvilken Theophilantropismen nu fick
träda till baka. Dess fester, vid hvilka nya lagar och
patriotiska afhandlingar skulle föreläsas af ämbetsmännen samt
äktenskap afslutas, skulle på dekaddagarna firas i kyrkorna,
och i sammanhang härmed sökte man genom
straffbestämmelser verka för den republikanska kalenderns iakttagande
och den kristnas undertryckande.
Oaktadt direktorium efter den 18 Fructidor »var beklädt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
