- Project Runeberg -  Den franska revolutionen. Dess orsaker och inre historia (1789-1799) /
531

(1887) [MARC] Author: Simon J. Boëthius - Tema: France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. Det republikanska försöket (Konventet och Direktoriet) - 3. Den fria författningens undergång (Konventets afslutning och Direktoriet)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

La Révellière Lépaux den 17—18 Juni (29—30 Prairial)
1799 tvungos att nedlägga sina ämbeten.

Någon fördel åt landet medförde dock ej denna nya
rättskränkning. Makten öfvergick nu från direktoriet till den
lagstiftande kåren, men denna var ingalunda ett uttryck för
folkmeningen och var dessutom förlamad genom partiernas
inbördes fiendskap. Följden häraf blef, att den skymt af
ordning, som hittills funnits, försvann. Inom förvaltningen
utbredde sig en fullständig anarki. »Utan att göra uppror
upphörde hvar och en att lyda.» Skatterna inflöto ej alls.
Röfvare och tjufvar bedrefvo ostraffadt sitt verk, och hela
samhället syntes hotadt med upplösning. Oupphörligt gäckad
i sina förhoppningar, bedragen och misshandlad, intogs
nationen af en fullständig politisk likgiltighet. Den skulle nog
kunnat vilja lefva i frihet, men frågan syntes den ej längre
röra sig härom, utan därom, huruvida den alls skulle få lefva,
och den var därför färdig att med glädje underkasta sig
hvarje regering, som mäktade återställa samhällsordningen.
Lägger man härtill nederlagen i det andra koalitionskriget,
hvilka beröfvade folket dess enda återstående glädjeämne: den
militäriska äran, så finner man, att Frankrike i själfva verket
var färdigt att såsom en mogen frukt tillfalla Napoleon, då
denne, omstrålad af glansen från sina föregående segrar samt
sitt underbara egyptiska äfventyr, den 9 Okt. 1799 återkom
till Frankrike. Att inhösta skörden, därtill blef honom Sieyès
behjälplig.

Denne, som den 8 Juni 1799 inträdt i direktorium, hade
varit själen i statskuppen den 30 Prairial, men denna syntes
honom ej göra till fyllest. Alt från början missnöjd med
direktorialförfattningen, vid hvars utarbetande man ej tagit
hänsyn till hans ofelbara vishet, var han nu besluten att
genom en ny författning bereda plats åt denna, och medlet
skulle naturligtvis blifva — en statskupp. De moderata inom
lagstiftande kåren, hvilka hade öfvervigt i de äldres råd och
till hvilka han anslöt sig, läto utan svårighet öfvertyga sig
om, att en författningsändring erfordrades för landets
räddning. Af hans ämbetsbröder i direktoriet delade Roger-Ducos
hans uppfattning, men af de andra hörde Gohier och Moulins

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:40:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/denfrrev/0545.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free