Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Vol. I
- XX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
XX.
Dag efter dag, då Kit styrde kosan hemåt efter något
nytt försök att skaffa sig anställning, lyfte han sina ögon
till fönstret i det lilla rummet, han så varmt hade
anbefallt åt flickan, och hoppades få se något tecken till
hennes närvaro. Hans egen önskan i förening med den
försäkran han fått av Quilp, uppfyllde honom med den
förtröstan att hon ändock skulle komma och taga i besittning
den anspråkslösa boning, han hade erbjudit.
»Jag tror bestämt att de komma i morgon, mor», sade Kit.
»Nu ha de varit borta en vecka.»
Modern skakade på huvudet och påminde honom om huru
ofta han redan hade bedragit sig.
»Vad den saken angår», sade Kit, »så talar ni sant och
förståndigt, som vanligt, mor. Men jag anser att en vecka
är alldeles tillräckligt lång tid att ströva omkring;
tycker ni inte det med?»
»Mer än tillräckligt, Kit, men det är nog möjligt att de
inte komma tillbaka i alla fall.»
Kit kände sig ett ögonblick böjd för att bliva
förargad över denna motsägelse och det icke mindre därför att
han redan sagt sig detsamma själv, men denna hans böjelse
var endast ögonblicklig.
»Vad tror ni då, mor, att det blivit av dem?»
»Jag kan inte hjälpa», svarade modern, »att jag tror,
att de farit till främmande land.»
»Jag ber er», utropade Kit, »tala inte så där, mor.»
»Jag är rädd för att de ha gjort det», sade hon. »Det är
ett allmänt samtalsämne bland grannarna; och det är till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 19:41:05 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/dengamla/0137.html
