Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vol. II - XXVII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kryper, din hund, du släpar dig fram som en mask. Nu
slår klockan halv ett.»
Han stannade och lyssnade, därpå vände han sig till
gossen och frågade vid vilken tid Londondiligensen passerade
förbi. Gossen svarade, att det var klockan ett.
»Kom då», sade Quilp, »eljest kommer jag för sent.
Skynda på!»
Gossen skyndade sig så mycket han kunde och Quilp
gick framåt. Nell vågade icke röra sig, förrän de varken
hördes eller syntes; därpå begav hon sig till sin egen
sovplats och beslöt att icke tala om sitt äventyr, ty i vad
ärende dvärgen än hade kommit — och hon fruktade att
det måste hava varit för att söka reda på dem — var det
dock tydligt av hans spörsmål om Londondiligensen att han
var på hemvägen, och som han nu hade passerat detta
ställe, var det blott ett rimligt antagande att de skulle vara
tryggare för hans efterforskningar där än på varje annan
ort.
Adelns och den förmögnare klassens förtjusning samt
kunglighetens skyddsling hade, genom någon
självförkortningsprocess, endast känd av henne själv, gått till sängs
och snarkade fridfullt, medan hennes stora hatt, som var
omsorgsfullt lagd på trumman, uppenbarade sina
härligheter i skenet av en dunkel lampa, som svängde i taket.
Flickans bädd var redan i ordning på golvet, och det var
en stor tillfredsställelse för henne att höra stegen
borttagas, så snart hon kommit upp, och att veta att alla
förbindelser med människorna utanför härmed voro alldeles
avbrutna. Dessutom underrättade henne vissa strupljud,
vilka uppstego genom vagnsgolvet, att kusken låg på
marken därunder, vilket ytterligare stärkte hennes känsla av
trygghet.
Oaktat dessa säkerhetsmått blev hennes sömn under hela
natten då och då avbruten av fruktan för Quilp, vilken i
hennes oroliga drömmar var på något sätt förenad med
vaxkabinettet eller själv var en vaxbild, eller var både
fru Jarley och vaxkabinettet, eller var sig själv, mrs
Jarley, vaxkabinettet och ett positiv, allt på en gång och dock
icke något av alltsammans.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
