Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vol. II - XXXIX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
man ringde på dem för att de skulle gå upp och mottaga
sin kvartalslön i guld och silver.
Ja, var icke mr Garland vänlig, då han sade: »Kristofer,
här äro dina penningar, som du väl förtjänat», och var
icke mrs Garland vänlig, då hon sade: »Barbara, här är
din lön, jag är mycket nöjd med dig»; och tecknade icke
Kit helt käck sitt namn under kvittot, och darrade icke
Barbara i alla leder, då hon skulle skriva under sitt namn,
och var det icke vackert att se huru mrs Garland hällde i
ett glas vin åt Barbaras moder, och var icke Barbaras
moder riktigt storordig, då hon sade: »Gud signe er, mrs
Garland, som är en så god fru, och er skål, sir, som är
en så god herre, och lycka till, Barbara, och också mr
Kristofer»; och blev det icke en hel mängd skratt och prat
bland dem, då de åter genomgingo allt detta uppe på
vagnstaket och ömkade de icke folk, som icke hade någon fridag?
Men Kits moder åter stod, fullt beredd att mottaga dem,
med en sådan mängd präktiga tebröd och annat tillbehör,
att det kunde hava värmt ett hjärta av sten, och voro icke
lille Jacob och hans minsta broder så prydligt klädda, att
deras kläder sågo ut som nya, fastän Gud skall veta att de
voro gamla nog! Sade hon icke, innan de suttit i fem
minuter, att Barbaras moder just var det slags fruntimmer
hon hade väntat, och sade icke Barbaras moder att Kits
moder var själva avbilden av vad hon hade väntat, och
sade icke Kits moder Barbaras moder artigheter för
Barbaras skull och sade icke Barbaras moder Kits moder
artigheter för Kits skull?
»Och vi äro också änkor båda två», sade Barbaras mor.
»Vi måste ha blivit skapade för att lära känna varandra.»
»Jag tvivlar alls inte på det», svarade mrs Nubbles. »Och
vad det är synd att vi inte lärt känna varandra förr!»
»Men ser ni», sade Barbaras moder, »därför är det också
en sådan glädje, att det skett genom ens son och dotter,
att det fullkomligt uppväger det.»
Härtill gav Kits moder sitt fulla bifall, och i det de gingo
tillbaka från verkan till orsak, återvände helt naturligt
deras tankar till deras avlidna män, rörande vilkas liv, död
och begravning de jämförde sina minnen och upptäckte
åtskilliga omständigheter, som överensstämde på ett
förvånande noggrant sätt, såsom att Barbaras fader hade varit
jämnt fyra år och tio månader äldre än Kits fader, och
att den ene av dem hade dött på en onsdag och den andre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
