Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vol. II - XLII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
andre, som tycktes hava varit nära att giva ett otympligt
slut åt meningen.
»Var inte sträng emot honom, Jowl», sade Isaak List,
»han är ju ledsen för att han sårade någon. Så ja — gå
på med vad ni tänkte säga —»
»Jag är ett beskedligt gammalt, medgörligt lamm»,
utropade mr Jowfl, »sitter här vid mina år och ger råd, då
jag vet, att de inte skola följas och att jag inte skall få
någonting annat än ovett för mitt besvär.»
»Jag säger dig ju, att han är mycket ledsen», föreställde
Isaak List, »och att han vill, att du skall fortsätta.»
»Vill han verkligen det?» sade den andre.
»Ja», suckade den gamle mannen. »Gå på. Det är
fåfängt att strida däremot; jag kan inte. Gå på.»
»Ja, jag går på då», sade Jowl, »där jag slöt, då ni for
upp så hastigt. Om ni är övertygad om, att stunden är
inne, då turen vänder sig, och finner att ni inte har medel
nog att pröva lyckan — och det är däri det ligger, ty ni vet
själv, att ni aldrig har tillgångar att hålla på tillräckligt
länge på en gång — så skaffa er vad som tyckes vara lagt
i er väg med flit. Låna det, säger jag, och då ni kan, så
betala igen det.»
»Ja visst», inföll Isaak List, »om den här goda frun, som
äger vaxkabinettet, har penningar och gömmer dem i en
blecklåda, då hon går och lägger sig och inte låser dörren
av fruktan för elden, så tycks det vara en lätt sak; jag
skulle vilja kalla det en riktig försynens skickelse.»
»Ser du, Isaak», sade hans vän, som blev ivrigare och
närmade sig den gamle mannen, »ser du, Isaak,
främlingar gå ut och in varenda timme på dagen; ingenting
skulle vara sannolikare än att en av dessa främlingar
krupit under den goda fruns säng eller låst in sig i ett skåp;
misstanken skulle falla på ganska många och skulle utan
tvivel falla långt ifrån rätta person. Jag ville ge honom
revanche ända till sista pennyn, hur stor summan än vore.»
»Men kan du det också?» sade Isaak List. »Är din bank
stark nog därtill?»
»Stark nog!» svarade den andre med låtsat förakt. »Hör
på, kamrat, giv mig den där lådan, som ligger där inne i
halmen!»
Dessa ord ställdes till zigenaren, som kröp in i det låga
tältet och återvände med en penninglåda, vilken den
talande öppnade med en nyckel, som han bar på sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
