Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vol. II - XLIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Slutligen grydde morgonen. Det var knappt dager,
förrän det började regna stritt. Som flickan icke kunde stå
ut i den odrägliga lukten i kajutan, höljde de, till tack för
hennes ansträngningar, över henne en bit sliten pressenning,
som var tillräcklig för att hålla henne tämligen torr och
därtill skydda hennes morfader. Vid middagstiden öste
regnet ned mera hopplöst och stritt än någonsin.
De hade emellertid så småningom närmat sig det ställe,
dit de ämnade sig. Andra pråmar, som kommo därifrån,
foro ofta förbi dem; vägar beströdda med kol och kojor
av ojämna tegelstenar utmärkte grannskapet av någon stor
fabriksstad, under det spridda gator och hus och rök från
avlägsna fabriker antydde, att de redan voro i dess
utkanter. Nu tillkännagavs slutet på deras färd av de
sammangyttrade taken och byggnadsmassorna, som darrade av
ångmaskinernas gång och oredigt återljödo av deras gnissel
och buller.
Pråmen lade till vid den lossningsplats, dit den hörde.
Karlarne fingo genast sysselsättning. Sedan flickan och
hennes morfader förgäves väntat för att tacka dem och
fråga dem, vart de skulle taga vägen, gingo de genom en
smutsig gränd till en folkuppfylld gata och stodo i det
nedströmmande regnet lika främmande och förbryllade, som
om de hade levat tusen år förut samt blivit uppväckta från
de döda och av ett underverk förflyttade dit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
