Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
terns beskickning och hennes bittra utbrott
av harm mot ödet.
I början av maj hade prinsessan Albertina
börjat räkna veckorna till sin »kära systers»
ankomst, i juni räknade hon dagarna, och
när hon äntligen med drottningarna och hela
hovet i full gala fick mottaga den
efterlängtade vid Nyckelviken, var hon strax färdig att
omisstänksamt och hjärtligt kyssa la petite
Charlotte på båda kinderna under bedyranden
om evig vänskap.
Varken missräkningen med den första
svägerskan, eller moderns skeptiska strävhet
förmådde ombilda Albertinas livliga
tillgänglighet. Hon skrattade uppsluppet och roade sig
gudomligt under hela supén åt den lilla
ga-minen, vilken hade så bråttom att badinera, att
hon oupphörligt glömde att säga ma chére
mére till änkedrottningen. Aldrig hann hon
med mera än »ma chére».
Lovisa Ulrika föreföll road av fdetta lustiga
barn, som rynkade näsan och förvred
munnen i de löjligaste grimaser för var gång hon
skulle berätta något. Smal och spenslig satt
hon där och kastade glada, orädda blickar
omkring sig. De små, något skrovliga
händerna rörde sig beständigt, och fotterna voro
ej myckel stillsammare. Hennes klingande
friska barnaskratt smittade till och med Sofia
Magdalena. Hon log — en underbart vacker
Galathea, vilken dock strax åter förstenades.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
