Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
in i hyllningen. Hon var ju närmaste upp*
hovet till den stora fröjdeorgien.
Men nämnde någon
änkedrottningen-far-modern, spottade man tre gånger och sade:
»Tvi vale!» Hon skulle bara våga visa sig »den
harpan», skulle hon allt få besked om var
David köpte ölet.
Lovisa Ulrika har verkligen ämnat åka
ut för att bese illuminationen. Sedan den
dag hon var på väg till slottet och
förmåddes vända om, har hon ej lämnat
Fredriks-hovs område, och lika troget har (Sofia
Albertina stannat där. Det har varit bedrövliga
veckor; modern ståndigt gråtande, dyster,
omöjlig att förströ, alltid bitter och
misstänksam.
Hovet rätt avfälligt och missnöjt. Sällan
besök, inga fester. Åt den storartade
illuminationen har också prinsessan glatt sig. Hon
skall känna det som en lättnad att se
människors förnöjda ansikten, höra muntra röster
stimma, själv öka belåtenheten genom att:
kasta ut småmynt, över Norrmalmstorg skola
de åka, ända fram till slottet — hennes kära
barndomshem, dår hon nu är främling. Hon
skall se upp mot ljusen i de många fönstren
och... Nej, nej, hon vill inte vara
sentimental. Det är bättre att bara tänka på
transparanger och girlander, på flygande fanor och
klingande spel.
Begärligt lyssnar hon till alla berättelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
