Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på eftermiddagen. Hon ser sjaskigt urblekt ut
i all sin grannlåt, men han kysser ridderligt
hennes hand och uttalar den förhoppningen,
att morgonen ånyo skall sammanföra dem.
Och så sker det. Denna gång på couren i
Vita rummet, där de bägge få äran sitta vid
hans majestäts spelbord. Vid ett annat bord
sitter drottningen och spelar Faraobank med
några av rådsherrarna. Icke en min
förråder, att hon är intresserad, men hon har
placerat sig så, att hon hela tiden kan se sig själv
i spegeln, och bereder detta henne ett synligt
och utomordentligt nöje.
Ulla Fersen är i kväll distanserad av
Jeanna Lantingshausen, och betogs prinsen
under gårdagsaftonen av hänryckning över
Ullas fägring, ägnar han i dag sin hyllning åt
Jeannas esprit. —
Så en ny dag och en ny fete: cour och
bal på Fredrikshov. Prinsen dansar
oavbrutet. Prinsessan likaså. Hennes ansikte blir
vallinorött, och lockarna rakna. Men när
ljusen framåt morgonen släckas och slottet
försjunker i Nirvana, ligger hon alltjämt
spelande vaken och gnolar upprymd orden ur en
bekant vaudeville:
»Étre fou et se réjouir
C’est étre sage,
étre sage sans se rejouir,
C’est étre fou.*
* Vara tokig och roa sig, är att vara klok; vara
klok utan glädje, är dårskap.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
