Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Militärkommissarie i Kiev
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sammansvärjning till hans förmån, sluter jag mig ofördröjligt
därtill.
— Men, invände jag, vi anse, att Nikolajs
återuppstigande på tronen skulle vara menligt för vårt land och
folk, och därför kan jag ej sätta er på fri fot tills vidare.
Jag tryckte hans hederliga hand och kände mig
frestad att kyssa honom för hans ärliga svar, som var
så vådligt för honom i denna farliga tid.
Några dagar senare sades det mig, att den unge
officern ville tala med mig. Jag uppsökte honom, och
åter upprepades samma samtal.
— Ni tycker om Nikolaj II?
— Ja.
— Och ni är villig att söka förhjälpa honom till
tronen igen?
Nej, svarade han med sänkt blick och fortfor efter
en paus: Jag anser detta hopplöst.
— I så fall är ni inte längre farlig. Gå! Ni är fri.
Och härmed gav jag order om hans försättande i
frihet. Regementschefen ville emellertid icke taga emot
honom, utan förflyttade honom till ett annat regemente.
Några dagar senare såg jag honom på en
järnvägsstation under min resa till fronten.
Var är nu denne unge, hederlige officer, som under
revolutionens första dagar icke tvekade att inför de
revolutionära myndigheterna öppet uttala sin tillgivenhet
för den störtade monarkien i denna tid, då de flesta
strävade att icke blott dölja sina verkliga känslor, utan
tvärtom lade i dagen hycklade åsikter, som om de aldrig
hade varit monarkiskt sinnade?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
