- Project Runeberg -  Den stora ryska revolutionen 1917 /
87

(1918) [MARC] Author: Konstantin Michajlovitj Oberutjev Translator: Alfred Jensen - Tema: Russia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Resa till fronten. Samtal med trupperna. Generalerna Brusilov och Kaledin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

möte, där allmänna frågor skola behandlas? Genom ett
sådant uppträdande ger ni uttryck åt er vanvördnad
för de strävanden, åt vilka landets bästa män ägnat
sig så länge och nitiskt och för vilka de offrat sina liv.
Av aktning för skuggorna av dessa män, som stupat för
folkets väl (vi hade nyss talat om dem), bören I icke
avbryta er kamrat officern, utan låta honom säga, vad
han har på hjärtat.

Nu fortsatte denne sitt tal. Han talade kraftigt och
livligt om de oordningar och den självsvåldiga
uppfattning av friheten, som stundom yppat sig bland
soldaterna. Han sparade ej på mörka färger vid
skildringen av dessa oegentligheter. De skarpa salvorna, som
fortsatte hela tiden, tycktes liksom understryka
riktigheten av hans tankar.

Efter sitt häftiga, anklagande tal slöt han med att
uppfordra soldaterna till gott samarbete med
officerarna för det allmänna bästa och för fosterlandets
räddning.

Ej ett enda ljud av protest eller klander hördes.
Tvärtom hälsades hans tal med bedövande applåder, och
han steg ned från talarstolen som en triumfator.

Var är nu denne unge fänrik, som så djärvt och
offentligt vågade framkasta beskyllningar i denna bistra
tid?

Ja, tiden var i sanning bister. Några dagar förut
hade jag varit vid ett regemente, där soldaterna hade
dödat en präktig officer för ett oförsiktigt yttrande.
Han hade lömskt anfallits bakifrån, och hans lik
skymfades.

Jag kunde ej låta bli att hänvisa på dessa icke
ertappade mördare, som kanske befunno sig bland de
närvarande, och sade:

— Ni ha fegt och nesligt mördat en officer. Vi

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:44:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/denstora/0111.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free