Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
Grandcourt gjorde, som vanligt, ett uppehåll; der-
efter svarade han: »ni är don qvinna jag älskar.»
»O, sådana vackra tal!» sade Gwendolen, skrattande.
Hon begynte få ett begrepp om den hyllning, han under
egendomliga omständigheter måste liafva egnat en annan
qvinna.
»Säg mig något vackert till gengäld. Säg mig, när
vårt bröllop skall stå.»
»Inte ännu. Först måste vi ha galopperat öfvcr hög-
slätten. Jag längtar så derefter, att jag inte kan tänka
på någonting annat. Jag önskar att jagten hade begynt.
Söndag den tjugonde, nästa söndag den tjugusjunde, man-
dag, tisdag.» Gwendolen räknade på fingren och nickade
särdeles täckt, medan hon såg på Grandcourt och till slut
strök den ena flata handen öfver den andra samt triumfe-
rande sade: »den begynner om tio dagar!»
»Låt oss då hålla bröllop om tio dagar», sade Grand-
court, »så slippa vi vidare bråk med hästarno.»
»Hvad svara damer alltid derpå?» sade Gwendolen
skalkaktigt.
»De säga ja», sade älskaren, som icke var riktigt
på sin vakt.
»Då kommer jag inte att göra det», sade Gwendolen,
i det hon tog sina ridhandskar och drog på sig dem,
medan hon med en spefull blick såg på honom.
Det var en för båda parterna angenäm scen. En
mera omogen älskare skulle icke haft något sinne för
hennes näpna fasoner och sätt att skicka sig och skulle
liafva förderfvat allt genom tafatta smekningar, som helt
och hållet skulle liafva tillintetgjort det dramatiska i situa-
tionen. Grandcourt föredrog dramat, och då Gwendolen
icke • generades af honom, blef hennes lynne allt mera
lifvadt, ju mer hon spelade regerande drottning. Dm
Klesmer kunnat se henne, då hon på detta sätt omed-
vetet ådagalade sin skådespelarförmågä, i stället för vid
det tillfälle, då hon lade an på att vara teatralisk, så
skulle han kanske liafva uppskattat hennes utsigter att
lyckas på scenen litet högre.
Sedan de ridit en sträcka framåt i stormande galopp,
var hon emellertid i en så glådtig sinnesstämning, att hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>