Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
visa vägen till elddonet. Icke behöver en så ung
själ treva i mörkret, så länge de högsta
vetenskaperna lysa oss människor. Och tvivlet, kära barn, det
är okunnighetens irrbloss, liksom mysticismen är
intelligensens gungfly.”
Nu tog han fram snusdosan och stoppade in en
försvarlig laddning, varefter han snöt ut överflödet
— utan näsduk.
Hedvig vände sig bort, sårad av dessa manér, som
visade, hur föga kavaljer hennes blivande mentor
var. Helst skulle hon flux sprungit sin kos, ty nu
harklade han sig också och spottade ... Men när
han sekunden därpå lät sin djupa, strålande blick
omsluta henne med en ömhet, vars innebörd ännu
var honom själv dunkel, dröjde den lilla
värmesökande flicka, för vilken hans lärdom var den
flammande härden.
Och ånyo lade hon sin hand i hans.
”Jag skall bli eder en villig lyssnerska”, sade hon
sakta.
”Jag skall sätta eder på fru Philosophias knä”,
lovade han, ”det är det enda fruntimmer jag hittills
uppskattat, ty hon pratar aldrig om bjäfs och
få-fänglighet.”
Hedvig såg hastigt på hans rock. I solskenet var
den en styggelse, men hon skulle icke låtsa om detta.
Tappert knep hon ihop ögonen och begynte spörja
om Seneca och andra högheter. Hon kunde icke
komma fort nog upp för lärdomens trappa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
