Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fjärde i kretsen vid det anspråkslösa tebordet. Med
spänd uppmärksamhet iakttog Hedvig sin unge gäst.
Dräkten var föga hyfsad, och gestalten kraftig som
hos en dagakarl, men huvudet hade ett intressant
tycke med den breda klara pannan, vilken dock ofta
doldes av den ovårdade, svarta hårmassan, som i en
tjock länk föll ned mot de utomordentligt vackert
tecknade, långsträckta, markerade ögonbrynen. De
stora ögonen voro som djupa schakt för drömmar,
eld och längtan, men underansiktet var nästan
simpelt tillskuret och den plumpa hakan vanställdes av
besynnerligen ålderdomliga rynkor.
Hans blick vilade timid och dock glödande av
sympati på Hedvig. Den släppte henne knappt en
sekund, och de få ord han i dämpad ton yttrade till
henne, voro som blommor, i vördnadsfull och
innerlig andakt lagda på ett altare.
Hans närvaro dämpade Hedvigs vanliga livlighet.
Hennes rörelser sökte efter en avlagd gratie, och
hennes själfulla stämma ljöd ömmare melodiskt än
eljest. Kvinnan inom henne steg fram mot hennes
vilja för att se den yngling, vilken ej tycktes märka
att herdinnans gröna ängder förbränts och vissnat.
För honom var hon en annan än den sjukliga,
tung-fotade matronan, och så småningom, allt som
timmarna runno hän, värmde hans tillbedjan det hjärta,
som aldrig slagit i borgerligt utmätt takt, och
hennes sinnen hörde locktonerna från Pans flöjt.
Som en lockton klang också greve Creutz’
vibrerande röst, när han från ett manuskriptblad läste:
10—Det brinnande hjärtat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
